jag måste gå ut och gå med en hund.
det är något terapeutiskt som händer när man håller i ett hundkoppel och hundens andetag liksom strömmar upp till ens hand.
jag längtar inte hund egentligen. jag längtar Duga.
men i tomrummet efter henne kan hunden lika gärna heta
Indra
Zorba
Saga
Arrak
eller Frasse.
fyra tassar och en kall nos, tack.
2 kommentarer:
sorgligt och tråkigt :(
kram.
ja, det är så vemodigt att hjärtat vill skrika... : /
Skicka en kommentar