men jag är trött också. Lillhjärtat har gjort en vändning i den annars så enkla inskolningen på nya avdelningen och hon är inte jättelycklig över att behöva vara på dagis. dessutom, med tanke på hur situationen är där, finns knappt tid och utrymme för ledsna barn. det är den krassa verkligheten. men det är inget jag tänker acceptera som förälder. nej, kommunen måste kunna agera och förstärka arbetsgruppen på dagis nu när det verkligen behövs. så vad gör man då? jo, man ringer samtal efter samtal med sin mest sakliga röst och förklarar behovet. nu hoppas jag på en förändring.
tisdag 12 februari 2008
tisdag
men jag är trött också. Lillhjärtat har gjort en vändning i den annars så enkla inskolningen på nya avdelningen och hon är inte jättelycklig över att behöva vara på dagis. dessutom, med tanke på hur situationen är där, finns knappt tid och utrymme för ledsna barn. det är den krassa verkligheten. men det är inget jag tänker acceptera som förälder. nej, kommunen måste kunna agera och förstärka arbetsgruppen på dagis nu när det verkligen behövs. så vad gör man då? jo, man ringer samtal efter samtal med sin mest sakliga röst och förklarar behovet. nu hoppas jag på en förändring.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar