varje morgon strax innan nio möter jag & Lillhjärtat tre små farbröder på morgonpromenad.
varje morgon.
året runt.
inte i träningsoveraller, nej, utan den där farbrorstilen som alltid är oklanderligt välstruken och matchad. i morse hade de tweedkeps, alla tre. det drog lite om huvudet.
och alltid hälsar de glatt och hurtigt. rödkindade små farbröder.
jag undrar hur länge de gått tillsammans. om de är ensamma, änkemän, eller om deras små fruar kanske hittar på något tilsammans undertiden de promenerar.
jag känner att jag kanske måste fråga dem någon gång.
3 kommentarer:
Va kul! Det får en nästan att känna att det kommer vara kul att bil gammal... En sådan fabror (ja helst tant) vill jag bli! :)
Cecilia: jag med!
Åh, en del gamla tanter och farbröder är så söta! Välklädda som du skriver och verkligen rara. Gulligt att de promenerar ihop varje dag. Ja, säg några ord till dem någon dag, det skulle de säkert uppskatta!
Skicka en kommentar