tisdag 9 juni 2009

winds of change

ibland tar förändringar tid, liksom växer fram.
när vi flyttade in i huset för lite mer än två år sedan så fanns en dötrist jordremsa (vill inte kalla det rabatt, precis) intill garaget med en (!) blomma längst ut på hörnet. efter att en granne skänkt lite grus till oss så gjorde jag jordremsan till något annat: lite grus och så blommor och ljuslyktor på.
så kom vi på att vi ville ha en liten uteplats, ett trädäck, där, intill garaget. eftermiddagssol och allt. sagt och gjort, trädäcket tog form och min grusinstallation höjdes från marken - för vi gillade den. så bestämde vi oss för att göra om dubbelgaraget till ett uterum, vilket medförde att vi behövde en ny parkeringsplats. vi tänkte grus och en gång runt huset.
vi klädde om garaget i råspont och målade det grått.
vi började spendera mer tid på lilla uteplatsen och det kändes verkligen som att vi satt på grannens gräsmatta, varpå Herr Make snickrade ihop ett "insynsskydd". det är mer som en luftig avgränsning, men gör det behagligare för både oss och grannen att vara ute.
så kom plattläggarna och förvandlade vårt hus på några dagar. borta är allt grus och uterummet är i full gång: tak och väggar ska bli vita invändigt, garageportarna ska bytas till glaspartier och framsidan få ny panel den med.
trappan från huset ska rivas och ersättas med en stor halvcirkelformad trätrappa där man kan sätta sig med kaffekoppen, saftglaset, en flaska vin...
vi har inte obegränsat med pengar och detta är verkligen något vi velat göra ända sedan vi flyttade från vårt gamla hus där det fanns en altan. för att inte ha haft någonstans att ta vägen på tomten har varit tråkigt, man har inte velat vara ute. och jag menar inte att skryta med bilder, utan mer kanske kunna ge inspiration att man kan förvandla med relativt små medel och tid.




6 kommentarer:

Linda sa...

Åh vad jag älskar före och efter bilder och att andra, liksom vi, ändrar sig allt eftersom :)
Det ser jättefint ut!

Linda sa...

LindaLotta: :D tack! och nej, ni är inte ensamma!

Anonym sa...

skryta?? men visst var det fint =)

Anonym sa...

Superfint!

// Jenny

Linda sa...

Anonym: vissa uppfattar ibland andras glädje som skryt, tyvärr. eller hur menade du? det är inget slott jag bor i!

Jenny: tack!

Sofia sa...

Det jag menade var att jag inte ser dina bilder som skryt, då skulle ju så gott som alla inredningsbloggare räknas som skrytnissar. Självklart vill man visa upp fina delar av sitt hem, och inspireras av andras. Men jag förstår precis vad du menar.