tisdag 27 september 2011

"Hej, det är jag. Har du tid en stund?"

läste det här hos Hanna (som för övrigt har en väldigt fin blogg. högt och lågt och så ärligt som man bara önskar att man själv vågade skriva. så skriver Hanna om att bli mamma.)
hur som, jag läste i alla fall det där hos Hanna, om att (fortfarande i dag, 32 år gammal) ringa sin mamma titt som tätt. jag gör det. och min pappa.
men vet ni. de ringer också titt som tätt, vi har liksom den relationen. dels så bor vi långt ifrån varandra och dels så har jag inga syskon att ringa till. för jag antar att det är precis så man har det med syskon.

och vet ni? jag vill att mina barn ska bli precis likadana. jag vill vara en sådan självklar person i deras liv, som de vet orkar lyssna på allt från snedklippta luggar, snygga skor till kärleksproblem och hemlängtan.

2 kommentarer:

Hanna sa...

Blev glad in i hjärtat av de orden. Tack så hemskt mycket.

Linda sa...

Hanna: tack själv!