Lillhjärtats favoritsång just nu.
tisdag 12 februari 2008
ytliga ytterligheter
jag ser ingen anledning att inte läsa den här boken och ge det ett seriöst försök.
jo, det skulle vara att jag tycker författaren är lite småtöntig, men så är jag inte heller någon boxningstjej. jag är en yogatjej. och en rask-hundpromenad-med-iPod-tjej.
även om jag ibland knyter nävarna hårt i jackfickorna.
tisdag
men jag är trött också. Lillhjärtat har gjort en vändning i den annars så enkla inskolningen på nya avdelningen och hon är inte jättelycklig över att behöva vara på dagis. dessutom, med tanke på hur situationen är där, finns knappt tid och utrymme för ledsna barn. det är den krassa verkligheten. men det är inget jag tänker acceptera som förälder. nej, kommunen måste kunna agera och förstärka arbetsgruppen på dagis nu när det verkligen behövs. så vad gör man då? jo, man ringer samtal efter samtal med sin mest sakliga röst och förklarar behovet. nu hoppas jag på en förändring.
göra om, göra annorlunda
jag tar bort det inlägget som jag skrev.
jag skriver så här istället. om roten till min reaktion.
ett barn har dött. och krishanteringen har varit under all kritik.
inga frågor har besvarats, ingen information kring hur man hanterar barns frågor om döden, ingen förstärkning i personalgruppen på dagis.
istället är det lösa spekulationer och prat på stan. det märker jag även i mitt yrkesliv.
att ens förälders värsta mardröm har inträffat så pass nära är svårt att hantera, och ja vi gör det på olika sätt. jag menar inte att döma mammans tillvägagångssätt som om det skulle vara ett dömande av själva sorgen. det vore totalt befängt.
men jag ser en familj somi mina ögon gör vissa val som kanske ångras när sorgearbetet kommit en bit på väg.
det är en farhåga.
glöm inte att jag också är en mamma.
med en livs levande snorig dotter.
med mardrömmar om det värsta.
det är klart att jag inte kan förstå deras sorg, men att vara i närheten av detta är en mardröm nog. och de där bilderna hade jag velat vara utan, men som minnessidan var utformad hade jag inget val.
jag skriver så här istället. om roten till min reaktion.
ett barn har dött. och krishanteringen har varit under all kritik.
inga frågor har besvarats, ingen information kring hur man hanterar barns frågor om döden, ingen förstärkning i personalgruppen på dagis.
istället är det lösa spekulationer och prat på stan. det märker jag även i mitt yrkesliv.
att ens förälders värsta mardröm har inträffat så pass nära är svårt att hantera, och ja vi gör det på olika sätt. jag menar inte att döma mammans tillvägagångssätt som om det skulle vara ett dömande av själva sorgen. det vore totalt befängt.
men jag ser en familj somi mina ögon gör vissa val som kanske ångras när sorgearbetet kommit en bit på väg.
det är en farhåga.
glöm inte att jag också är en mamma.
med en livs levande snorig dotter.
med mardrömmar om det värsta.
det är klart att jag inte kan förstå deras sorg, men att vara i närheten av detta är en mardröm nog. och de där bilderna hade jag velat vara utan, men som minnessidan var utformad hade jag inget val.
söndag 10 februari 2008
hej & hejdå
hon har precis kommit hem från Thailand, min bästa T och i morgon åker hon igen. visserligen bara tjugo mil norrut för jobb, men i nästan två veckor.
jag passade på att stjäla lite kvalitetstid med henne i dag och åkte till Gävle för fika och spana vida jeans, visserligen utan resultat men ändå.
jag hakar på gatans ljusmaraton i kväll och inviger fina lyktan som jag loppisfyndade i går för en femma.
lördag 9 februari 2008
olika saker
onsdag 6 februari 2008
nål blev stuv
nej, jag står över.
nog för att jag gillar tända ljus, men...
på min gata i stan är det precis som om det pågår en liten tävling kvällstid.
typ den-som-har-flest-levande-ljus-tända-i-fönstren-på-kvällen-har-det-mysigare-än-alla-andra.
nej, jag är inte med och tävlar.
på min gata i stan är det precis som om det pågår en liten tävling kvällstid.
typ den-som-har-flest-levande-ljus-tända-i-fönstren-på-kvällen-har-det-mysigare-än-alla-andra.
nej, jag är inte med och tävlar.
Gucci eller Dior?
hann med en snabbvisit hos Mormor & Morfar mellan två intervjuer, det är inte att underskatta.
vilken fin kappa du har! sa Morfar när jag skulle gå.
han gillar kläder, min Morfar. i ungdomens dagar såg han ut som en filmstjärna. Mormor med. men det kanske alla tycker om sina äldre släktingar? hur som helst så var det iallafalla så med de där två. ett snyggt par.
Morfar brukar berätta om när han och Mormor träffades. i en folkpark. Mormor var brun och hade korpsvart hår. ett vitt hårband. sommarklänning. och man kan fortfarande se vilket intryck hon måste ha gjort på honom.
de är så härliga.
hur som helst. tillbaka till förmiddagen.
vilken fin kappa du har, sa alltså Morfar och fortsatte
- är det Gucci eller Dior?
nej, Morfar, sa jag. det är H&M, min hovleverantör.
- ja, det ser iallafall ut som Gucci eller Dior, svarade han.
ja, han är härlig, min Morfar.
vilken fin kappa du har! sa Morfar när jag skulle gå.
han gillar kläder, min Morfar. i ungdomens dagar såg han ut som en filmstjärna. Mormor med. men det kanske alla tycker om sina äldre släktingar? hur som helst så var det iallafalla så med de där två. ett snyggt par.
Morfar brukar berätta om när han och Mormor träffades. i en folkpark. Mormor var brun och hade korpsvart hår. ett vitt hårband. sommarklänning. och man kan fortfarande se vilket intryck hon måste ha gjort på honom.
de är så härliga.
hur som helst. tillbaka till förmiddagen.
vilken fin kappa du har, sa alltså Morfar och fortsatte
- är det Gucci eller Dior?
nej, Morfar, sa jag. det är H&M, min hovleverantör.
- ja, det ser iallafall ut som Gucci eller Dior, svarade han.
ja, han är härlig, min Morfar.
tisdag 5 februari 2008
2-2=0
två semlor i Lindas mage
två timmars promenad i Lindas ben
det går jämt ut och lite till, tycker jag.
glad och stark och lite vatten under huden, om man säger så.
två timmars promenad i Lindas ben
det går jämt ut och lite till, tycker jag.
glad och stark och lite vatten under huden, om man säger så.
nu vet jag!
jag har kommit på en sak. jag är faktiskt en samlare.
sjalar. det är det jag samlar på.
här ser ni de senaste tillskotten. en blommig och en rutig. båda lite gröna och lite glittriga.
och det är bra med sjalar, att samla på dem alltså, för man kan ju använda dem istället för att låte dem damma på en hylla.
happy tuesday
måndag 4 februari 2008
om man har barnasinnet kvar en vanlig måndag
nu är himlen sådär sommarblå igen.
och på marken är det massor av snö. för det är snö överallt utom precis där jag tittar ut och ser...den blå himlen.
ja, sitter man i mitt arbetsrum kan man för en liten stund låtsas att man arbetar utomlands. eller att det är sommar.
och då undrar jag varför jag har ullklänning och skinnstövlar. och halsduk och långkallingar.
men om man låtsas så...
och på marken är det massor av snö. för det är snö överallt utom precis där jag tittar ut och ser...den blå himlen.
ja, sitter man i mitt arbetsrum kan man för en liten stund låtsas att man arbetar utomlands. eller att det är sommar.
och då undrar jag varför jag har ullklänning och skinnstövlar. och halsduk och långkallingar.
men om man låtsas så...
camera, action!
jag skulle vilja ha råd från er andra fotointresserade där ute i stugorna.
jag behöver lite olika objektiv. ett macro och ett tele. till en Nikon D40.
vad är bäst?
jag knäpper mest landskap, porträtt och riktiga närbilder.
i dag har jag ett 18-55 mm objektiv (standard). tror ni att jag nöjer mig med ett Sigma 70-300 som har ett "fuskmacro" i skala 1:2 vid 300 mm?
om inte, vad ska jag ha som inte går loss på typ 7000 kronor per styck?
jag behöver lite olika objektiv. ett macro och ett tele. till en Nikon D40.
vad är bäst?
jag knäpper mest landskap, porträtt och riktiga närbilder.
i dag har jag ett 18-55 mm objektiv (standard). tror ni att jag nöjer mig med ett Sigma 70-300 som har ett "fuskmacro" i skala 1:2 vid 300 mm?
om inte, vad ska jag ha som inte går loss på typ 7000 kronor per styck?
Zzzz...
vi åkte till Stora Staden över helgen, för lite luftombyte och omväxling.
...och vad händer då?
jo, man tar med sig hela förra veckans pusslande och stress och blir helt däckad. såklart.
det känns ungefär som om jag varit på fest i en vecka och inte sovit på två.
such few parties, so much head ache.
...och vad händer då?
jo, man tar med sig hela förra veckans pusslande och stress och blir helt däckad. såklart.
det känns ungefär som om jag varit på fest i en vecka och inte sovit på två.
such few parties, so much head ache.
söndag 3 februari 2008
bokbyte
det finns inget så omfångsrikt som svensk landsbygd, inget så karaktärsfullt och färggrant. precis så måste Sven Olov Karlsson känt när han skrev sin debutbok Italienaren. för det är just den lilla byn Ålsvartas invånare med sina nästintill karikatyrliknande personlighetsdrag som tar plats och tar tag. det är det händelsefattiga som får ta fart och väva in. och det är ett magnifikt porträtt av en far och kärleken till en far som gestaltas så levande och så smärtsamt och så vackert, mitt bland stökiga köksbord, skitiga händer och tumörer.
fredag 1 februari 2008
fredag
torsdag 31 januari 2008
onsdag 30 januari 2008
it takes two and some accessories
håll i er nu...
apelsin, avokado, cashewnötter och den där yoghurt/lime/honung-såsen till.
klart.
det är så jäkla gott. ni är galna om ni inte testar.
iTunes loves me
vilken ljuvlig musikkväll!
har laddat ned både Lykke Li's Youth Novels och Cardigans The Best of... som trots min kompletta skivsamling innehöll massor av godbitar.
the best of the best, kan man säga.
och Lykke Li...
hon är helt fantastisk.
har laddat ned både Lykke Li's Youth Novels och Cardigans The Best of... som trots min kompletta skivsamling innehöll massor av godbitar.
the best of the best, kan man säga.
och Lykke Li...
hon är helt fantastisk.
ta det onda med det goda
onsdag
man sitter i ett snöigt Sandviken. hemma i soffan. lyssnar på en dotter som andas så det porlar långt ned i ryggen och har ont i örat. försöker skriva ett reportage om flyktingbarn innan det bär av till Doktorn.
man är trött. man har en portion thaimat i magen och somnar nästan.
man tar ut hundarna. man andas in syre och ut trötthet och hoppas att man ska pigga på sig. man dricker vatten. näha. man dricker kaffe, snart så.
man surfar runt lite och läser om STHLMs modevecka, om frisyrerna på catwalken, om kläderna. roligast är bilderna från minglen runtomkring, det är ändå där det händer mest riktigt mode, det mode som snappas upp och görs om till användbart.
om man nu orkar följa med.
själv vill jag bara att Lillhjärtat ska bli frisk.
man är trött. man har en portion thaimat i magen och somnar nästan.
man tar ut hundarna. man andas in syre och ut trötthet och hoppas att man ska pigga på sig. man dricker vatten. näha. man dricker kaffe, snart så.
man surfar runt lite och läser om STHLMs modevecka, om frisyrerna på catwalken, om kläderna. roligast är bilderna från minglen runtomkring, det är ändå där det händer mest riktigt mode, det mode som snappas upp och görs om till användbart.
om man nu orkar följa med.
själv vill jag bara att Lillhjärtat ska bli frisk.
tisdag 29 januari 2008
microblogg
jag är glad. jag är glad för era kommentarer och fina mejl med önskningar om outfitbilder och tisdagsteman. och jag är glad att statistiken visar att ni tittar in här precis som vanligt, även om mitt bloggande inte är sig likt just nu.
jag hinner inte alltid svara på era kommentarer, ibland prioriterar jag att skriva ett nytt inlägg istället.
och dessutom har jag ju ingen kamera just nu. eller jo, min fickkamera, den tar rätt bra bilder i dagsljus, men det är ju på kvällarna jag är hemma...snart är det ljust även då. snart!
snart.
jag hinner inte alltid svara på era kommentarer, ibland prioriterar jag att skriva ett nytt inlägg istället.
och dessutom har jag ju ingen kamera just nu. eller jo, min fickkamera, den tar rätt bra bilder i dagsljus, men det är ju på kvällarna jag är hemma...snart är det ljust även då. snart!
snart.
måndag 28 januari 2008
söndag 27 januari 2008
something grey and something else

Klänning: Top Shop
Leggings: dito
Sneakers: Nike Blazer
Väska: American Apparel
Armband: Yarborough Jewelery
Stockholmsscarf: Svenskt Tenn
upp som en sol, ned som en pannkaka
jag har nästan alltid håret uppsatt. det är det första jag gör efter jag duschat och ibland sover jag med knut, eftersom man får lite gratis volym av det. om jag nu skulle vilja ha utsläppt hår alltså.
så i kväll.
efter duschen borstade jag håret och lät det torka och när jag sedan skulle borsta tänderna såg jag...vad långt det blivit. bara sådär. långt nedanför axlarna där bak.
ända ner på kroppen, som Lillhjärtat säger om sitt hår.
jippie! vad långt hår jag har!
.
.
.
.
shit, vad jag måste boka en klipptid i veckan. det är verkligen i behov av en träff med saxen.
och så var det ogång igen. det spelar ingen roll hur ofta jag klipper mig eller hur sällan jag klipper mig eller hur bra jag tar hand om mitt hår eller något annat.
nej, det blir liksom bara en längd iallafall.
antingen kortare och friskt
eller längre och lite slitet.
you can't have it all, can you?
så i kväll.
efter duschen borstade jag håret och lät det torka och när jag sedan skulle borsta tänderna såg jag...vad långt det blivit. bara sådär. långt nedanför axlarna där bak.
ända ner på kroppen, som Lillhjärtat säger om sitt hår.
jippie! vad långt hår jag har!
.
.
.
.
shit, vad jag måste boka en klipptid i veckan. det är verkligen i behov av en träff med saxen.
och så var det ogång igen. det spelar ingen roll hur ofta jag klipper mig eller hur sällan jag klipper mig eller hur bra jag tar hand om mitt hår eller något annat.
nej, det blir liksom bara en längd iallafall.
antingen kortare och friskt
eller längre och lite slitet.
you can't have it all, can you?
lördag 26 januari 2008
sneakers and stuff

en av mina tjejkompisar flyttar till Stockholm, och det är tråkigt på ett sätt, men samtidigt roligt eftersom man har en anledning att göra Stockholm tillsammans. det blir ju annars mest jag & Herr Make som åker in till stan när vi är hos mina föräldrar. och lite stelbent kör vi typ samma grej varje gång. går i några butiker, äter lunch, kanske tar oss till söder eller gamla stan och fikar, köper med oss blommor från Hötorget och åker sedan hem.
nej, jag tror att vi tjejer kan göra lite andra saker: gå på någon utställning, käka brunch på Djurgården och bara strosa. eller handla ihjäl oss. hon är typ lika klänningstokig som jag.
jag är sugen på färg i vår. och på fler sneakers.
[röda Converse i skinn från Sneakers n stuff, röd hood från H&M, väska från Svenskt Tenn, blå linnekläning från H&M och allmäna leggings, de här från Topshop]
beware!
höll på att tappa det lite i dag när någon slängt in äppelskrutt på vår tomt.
jag är inte galen
jag har PMS.
jag är inte galen
jag har PMS.
fredag 25 januari 2008
snart på en fot nära mig
ett till mig och ett till dig, Lillhjärtat!
right on time kom ett bokpaket. härligt eftersom min sängbok tog slut i går och härligt eftersom Lillhjärtat kan behöva några nya Alfons-sagor till kvällen.
förresten, kommer ni trogna läsare ihåg att vi började med något jag på skoj kallade för Alfons-metoden när det strulade lite med Lillhjärtats insomning? det sitter i än.
varje kväll lyssnar hon på Alfons. varje kväll!
och inte mig emot, Björn Gustavssons röst är som skapt för kvällssaga och Alfons är en sådan där kille man önskar att Lillhjärtat får som kompis.


förresten, kommer ni trogna läsare ihåg att vi började med något jag på skoj kallade för Alfons-metoden när det strulade lite med Lillhjärtats insomning? det sitter i än.
varje kväll lyssnar hon på Alfons. varje kväll!
och inte mig emot, Björn Gustavssons röst är som skapt för kvällssaga och Alfons är en sådan där kille man önskar att Lillhjärtat får som kompis.
bokbyte
Isobel Hadley-Kamptz är journalisten som blev författare med debuten Jag går bara ut en stund, en roman om smärtan att tvingas igenom en abort, år av ofrivillig barnlöshet, och ett sviktande äktenskap.
inget av detta kan jag egentligen relatera till, förutom att även jag är människa och kvinna, men berättelsen om det förlorade barnet Stella har egentligen alla förutsättningar att bli en sådan där bok som berör på alla plan.
ändå händer det inte.
det är som om huvudpersonens alkoholproblem och otrogna livsstil dränker de försök berättelsen faktiskt gör. för mig är det iallafall svårt att, med för små avstånd, tvingas läsa om sorgen efter ett aborterat barn för att på nästa sida kastas med i självförnekelse, sex och fylla. och nej, det finns tyvärr ingen häftig motsättning däremellan. det känns snarare som om det är två berättelser som brottas om utrymme i boken.
och två språk. den spetsiga, fräcka, journalistiska ordkonsten passar inte med den ibland lyriska tonen och svåra kontextuella stycken som omskrivs.
Isobel Hadley-Kamptz skulle säkert kunna försörja sig som en konkurrent till Denise Rudeberg, men med ett mer språkligt liv, men däremot är jag är inte säker på om hon skulle kunna skriva sig igenom berättelsen om Stella - bara om Stella. där tror jag inte att det finns tillräckligt med gestaltning och underton för att fylla det mörker som berättelsen bär på.
inget av detta kan jag egentligen relatera till, förutom att även jag är människa och kvinna, men berättelsen om det förlorade barnet Stella har egentligen alla förutsättningar att bli en sådan där bok som berör på alla plan.
ändå händer det inte.
det är som om huvudpersonens alkoholproblem och otrogna livsstil dränker de försök berättelsen faktiskt gör. för mig är det iallafall svårt att, med för små avstånd, tvingas läsa om sorgen efter ett aborterat barn för att på nästa sida kastas med i självförnekelse, sex och fylla. och nej, det finns tyvärr ingen häftig motsättning däremellan. det känns snarare som om det är två berättelser som brottas om utrymme i boken.
och två språk. den spetsiga, fräcka, journalistiska ordkonsten passar inte med den ibland lyriska tonen och svåra kontextuella stycken som omskrivs.
Isobel Hadley-Kamptz skulle säkert kunna försörja sig som en konkurrent till Denise Rudeberg, men med ett mer språkligt liv, men däremot är jag är inte säker på om hon skulle kunna skriva sig igenom berättelsen om Stella - bara om Stella. där tror jag inte att det finns tillräckligt med gestaltning och underton för att fylla det mörker som berättelsen bär på.
how to spend a thursday night
A som i Alvedon
torsdag 24 januari 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


